Hjärta och hjärna

Skall börja detta inlägg med lite dagbok.. en dag med både nya och bekanta möten.

I morse åkte jag till Stockholm för en tredagars utbildning som jag sett fram emot i flera månader. I bilen på väg till Skövde för att åka vidare med tåget till Sthlm så kom jag på att mobilen blivit kvar hemma. Det fanns givetvis ingen tid att vända för att hämta den. Känslan av att vara utan telefon i flera dagar var inte den bästa men övertygade min tanke att det säkert är bra träning. Kom ju direkt på att tågbiljetten är ett SMS som givetvis finns i mobilen där hemma. Nåja det skall väl fungera ändå och föresten var det inget alternativ till annat. Väl på plats i Skövde träffade jag på partikollegan Thomas som även han skulle till Sthlm för jobb men ett senare tåg, men vi han byta några ord och det var trevligt. Väl på tåget så funderade jag lite på hur jag skulle lösa biljettfrågan. När väl konduktören kom så sa jag som det var. Svaret jag fick var ”ja men du har ju årskort så det är ingen fara” Att ha haft årskort i många år har tydligen satt sina minnen hos en del konduktörer. Jag har inte det längre sa jag och fick till svar att ”men då har du säkert en biljett så det är helt ok”. Så skönt, nu kan jag pusta ut tills jag skall hem.. På tåget kunde jag göra klart likviditetsbudgeten för en stiftelse som jag sitter i styrelsen för. Ser rätt bra ut och det är skönt för stiftelsen gör ett fantastiskt bra jobb och har en framtid i att hjälpa nysvenskar som är akademiker in i företag och där bistå till deras företagens och Sveriges exportutveckling. Väl på plats i Sthlm så noterade jag att en Rotarykamrat varit med på tåget och även hon skulle på utbildning i Sthlm men åt andra hållet så det blev bara en kort promenad ihop. Väl på min utbildning som är på ”Piperska muren” så träffade jag ca 20 kollegor som alla var nya bekantskaper för mig. Det är en ”påverka” utbildning för förtroendevalda inom Finansförbundet. Kollegorna är med andra ord från flera av de banker som jag i vanliga fall räknar som konkurrenter. Givetvis är det oerhört mycket mer som förenar oss än skiljer oss så det är jättetrevligt och lärorikt. Kursledningen är pedagogiskt duktiga och kunniga så det är bra genomgångar och trevliga övningar och som vanligt är det en känsla av lite för mycket gofika som ”grädde på moset”. Att jag nu efter många år som medlem i Finansförbundet valt att bli mer aktiv öppnar upp en ny dörr för mig och det känns spännande. Efter massor av olika roller och tjänster inom banken och chefspositioner på flera nivåer och både Svenskt och Nordiskt så har jag förhoppningsvis en hel del med mig som jag nu kan bidra med för att även fackligt medverka till att norra Europas största finanskoncern fortsätter utvecklas för aktieägare, ledning, personal och framförallt våra kunder.

Kvällen avslutades med en fantastiskt god middag på Marcus Samuelssons ”Kitchen and table” med mina trevliga kurskamrater. I Stockholm blir det ju dessutom en del kändisfaktor på restaurangen satt Bengt Frithiofsson (såg inte vilket vin han drack) och Måns Möller kikade förbi i restaurangen. På väg upp till rummet sprang jag på en arbetsutskottskamrat i Vuxenskolan Skaraborgs styrelse. Så när jag summerar dagen har det verkligen varit en dag med många trevliga möten, god mat och en bra utbildning.

Nu har jag varit introvert en stund så skall mixa det med att skriva av mig lite gällande en dagsaktuell fråga om ”tiggare”. Det är inte speciellt roligt att vi har tiggare utanför butiker och andra ställen där många passerar. Problemet går tyvärr inte att lösa genom att ge tiggare pengar, det löser problemet för just den tiggaren men konserverar tiggeriet. Vi kan heller inte tillåta att man bor med barn i förhållanden som om det vore någon Svensk som bodde så faktiskt skulle anmäla till socialen och i nästa steg omhänderta barnen. Men det finns inga snabba och enkla lösningar. Vad som behövs är en politik med både hjärta och hjärna. Vi måste fokusera på insatser som syftar till att färre behöver tigga och att fler ska få hopp om framtiden i sitt hemland. Den långsiktiga lösningen finns i hemländerna. Vi måste öka stödet till organisationer som bedriver konkret och effektivt arbete på plats i t.ex. Rumänien. Dessutom är det viktigt att EU-medel utnyttjas och användas för att bekämpa fattigdom och utanförskap. Vi måste fortsätta arbete som Birgitta Ohlsson (FP) så bra drivit på för att öka det politiska trycket på länderna att förbättra situationen för alla medborgare inklusive romer. För de som är här och idag faller på knä framför våra fötter och ber om ett bidrag för ett bättre liv behöver akut hjälp men hjälpen ska inte bidra till att hålla dom kvar i tiggeri. Socialtjänstens insatser måste omfatta EU-medborgarnas barn som inte ska tillåtas leva under svåra förhållanden som inte skulle accepteras för andra barn. Alla barn har rätt till utbildning men lösningen är att skolan fungerar bättre i hemländerna inte att barn kommer hit för att under ett par månader gå i skola här. Avhysningar av tillfälliga boenden måste göras för att bevara äganderätten till mark och hem, men det måste göras med respekt för den enskildes värdighet, integritet och egendom.

De fattiga EU-medborgarna befinner sig i ett utsatt läge och rasistiska nätforum sprider hat och uppviglar till attacker. Vi får inte acceptera detta och måste ta attacker och hot på största allvar och agera direkt när något inträffar eller när någon på sociala media försöker uppvigla. Vi måste skydda vårt historiskt goda hjärta och empati för medmänniskor och får inte hat och rasism normaliseras.

Det finns inga snabba och enkla lösningar. Det behövs långsiktighet och tålamod och vi kan alla bidra på något sätt och framförallt bevaka och bevara vårt sätt att agera med både hjärta och hjärna.

via WordPress http://ift.tt/1Pea0AI