Fler och fler pratar och skriver om en kommande bolånebubbla och som vanligt med ekonomi så är det förväntningar som sakteliga slår in och när de gör det så brukar det går fort.
Marknad och efterfrågan är bra för det styr priset. Det sätter priset efter dagens efterfrågan och räknar även in förväntad prisuppgång alt nedgång under hanterbar tid (vilket är olika beroende på "produkt")
Huspriserna går upp och har (vid få kortare undantag) alltid gjort det och det är inget som helst problem.
Det som är oroväckande är ifall huspriserna sjunker och husägare står med mer lån än de klarar av att betala. Så länge man kan sälja sitt hus och få loss pengar till del av lånen är det heller ingen fara (vem har sagt att man inte kan förlora pengar på husaffärer??) under förutsättning att man kan betala av kvarvarande lån via amorteringsplan.
Man måste titta på vad skillnaden i husaffär är idag och vad som ändrats de senaste 15 åren från tidigare. Jag vill kalla det boendekarriär starten.
Nuförtiden räknar ingen med att betala av sitt hus utan man förväntar sig prisstegring som kan plockas ut i form av nya lån till båt, bil m.m.i övervärdet på huset samt få en slant över när huset en gång säljes.
Med detta synsätt kan man därmed betala lite extra för ett hus eftersom man räknar med att det "växer" till sig och avkastar pengar till familjen på sikt.
Att förändra avdragsrätt för räntor och liknande styrinstrument förändrar inte synsättet utan kommer möjligen att sänka nivån en bit men därefter fortsätter priset uppåt igen med största säkerhet.
Förändrad attityd är enda sättet anser jag och det kan åstadkommas på några sätt.
Bankernas kapitaltäckning förändras så att lån ovanför 75% av husets värde upp till 100% har högre kapitaltäckningsbehov än under 75% (och över 100% räknas det som idag som utan säkerhet). Detta medför att bankens lånekostnader kommer att öka och därmed intresse för att låna ut ovanför denna gräns minskar ( och kostar mer).Vilket gör att jag som låntagare vill amortera ner för att nå de billigare lånen istället för att låna mer.
Om vi slutar att jämföra räntekostnad i media m.m (hur mycket dyrare blir ditt lån på 1000 kkr med 1% högre ränta osv) och istället pratar om risken med att ha lån utan säkerheter. Dvs prata om balansräkningen för en familj och inte enbart resultaträkningen.
Läs även Aftonbladet, SVD,DN
Carl B Hamilton är en typisk 40-talist.
SvaraRaderaNär dagens 40-talister var unga satsade staten friskt på utbyggda universitet, förskolor, massiva subventioner till bostadsbyggande, avdragsrätt på lån en utbyggd statlig sektor så att alla fick trevliga akademikerjobb.
Allt detta kostade givetvis pengar vilket man inte hade så inflationen skenade iväg och alla 40-talisternas lån åts upp (det finns inga 40-talister som "betalat av sina lån"). Samtidigt försvann deras föräldrars besparingar (snyggt).
På 80-talet när 40-talisterna tjänade som mest så kom "den underbara natten" och inkomstskatterna sänktes.
Nu när 40-talisterna är gamla och sitter med sina förmögenheter i fastigheter så avskaffar man fastighetsskatten.
Nu har det dessutom blivit viktigt för staten att spara varför man inte längre subventionerar bostadsbyggande och istället för en stram penningpolitik som innebär att räntan faller och inga lån längre "äts upp" för dagens låntagare.
40-talisterna har gynnats av statens politik ända sedan de föddes. Sänkt kapitalbeskattning är bara ytterligare en förmån de ska ges på resten av befolkningens bekostnad.